Det engelska ordet compassion stammar från latinets compati´ som betyder ”lida med” (Oxforddictionaries.com, 2013). Direkt översatt till svenska är det medlidande. Eftersom medkänsla är en mer korrekt synonym är detta också det vedertagna begreppet i de här sammanhangen (Söderström, 2011). Medkänsla definieras som ”…the feeling that arises when you are confronted with another’s suffering and feel motivated to relieve that suffering” (Berkeley University, 2013a). Medkänsla är sålunda känslan som uppstår när man bevittnar annans lidande vilket i sin tur motiverar en önskan om att hjälpa.
Compassion som psykologiskt begrepp innefattar kognitiva, affektiva och beteendemässiga beståndsdelar och har ingen svensk översättning (Andersson & Viotti, 2013).

Empati, sympati, medömkan och altruism

Olika begrepp tangerar och överlappar ordet medkänsla såsom empati, sympati, medömkan och altruism. Det är ”en snårskog av ord”; en ”begreppsröra” (Kåver & Nilsonne, 2007). En tydligare begreppsdistinktion efterfrågas (Goetz, Keltner & Simon-Thomas, 2010).
Empati. Empati har sin grundbetydelse i det tyska ordet Einfühlung: inkännande, inlevelse. Senare: känna in. Filosofen von Herder lanserade begreppet under 1700-talet som en förklaring på människans perception av omvärlden genom projektion av tankar och känslor på den (Psykologiguiden, 2013). Empati förklaras enligt Nationalencyklopedin som: “förmåga att leva sig in en annan människas känsloläge och behov” (ne.se, 2014). Häri ligger skillnaden mellan medkänsla – att själv känna in andras lidande och sedan agera på känslan, och empati – att föreställa sig vad någon annan känner (Goetz et al., 2010).
Sympati. Sympati definieras som att tycka synd om en annan, men inte själv uppleva den andras känsla (Kåver & Nilsonne, 2007).
Medömkan. Medömkan liknar medkänsla men gör en hierarkisk skillnad där den lidande uppfattas som underlägsen (Goetz et al., 2010).
Altruism. Altruism uppstår när vi känner empati för andras nöd, och det tvingar oss att handla för andras bästa, bortom egots intressen. Altruism är kopplat till rättvisa och moral. Efter andra världskriget fasor lades stor tyngd vid att psykologiskt förklara den brutala sidan hos människan. Den sk. Fernissteorin, att under ett tunt lager av fernissa är människan ond och självisk, har sedan dess varit förhärskande. Dock visar ny forskning på människans närmaste släkting, bonoboerna (”dvärgschimpanser”) att människan även är disponerad att vara samarbetsinriktad, hänsynsfull och omtänksam (De Waal, 2013)